SD hatar din farmor

Jag tänkte på en sak efter att jag fick Sverigedemokraternas valfilm visad för mig. Den senaste tiden har många av dom etablerade partierna slagits med näbbar och klor för att vinna pensionärernas gunst. Sverigedemokraterna väljer tydligen att gå i rakt motsatt riktning. Partiets valfilm framställer pensionärer tvärt emot vad vi vanligtvis kan koppla ihop dessa med, från kaffebrödstokiga barnälskare till hagalna barnhatare ungefär. Filmen visar en girig tant som krampaktigt och med stort försprång (hon har med största säkerhet fuskat på något sätt)skyndar för att lägga beslag på en saftig bit av statsbudgeten. Vilka är det då som blir lidande av den elaka tantens handlingar? Jo 4-5 mammor och deras småbarn. Tantens girighet är alltså gränslös, hon anser sig berättigad till pengar som skulle kunna göra nytta för tio personer. Fruktansvärt, istället för blöjor, leksaker, mat och så vidare visar alltså Sverigedemokraterna att en stor del av vår statsbudget riskerar att pissas bort så att enstaka tanter ska ges ett överflöd av bröstsocker och bingolotter, fruktansvärt. För småbarn och mot pensionärer!

Skämt åsido, filmen är som väntat vidrig på så många sätt att pi:s decimaler bleknar i jämförelse. Dock så bör man ta varje chans att driva med den "politiska" komposthögen. Jag valde att inte klämma in en länk till filmen. Inte för att jag är så jävla politiskt korrekt som människor med tvivelaktiga åsikter säger att man är när man exempelvis inte irriterar sig på slöjor eller försöker lyfta fram hur uppenbart störda dessa populistiska budskap är (Jan Björklund inräknad. Den typen av argument är ungefär lika givande som att svara därför när någon frågar varför alternativt "I know you are but what am I" på kritik. Sverigedemokraterna är en skamfläck på den politiska kartan och jag ger hellre en Alliansregering fotmassage än ser SD´s smutsiga bakdelar på riksdagens stolar.