fredag 19 november 2010

Ett rätt gör inte resten annat än fel

Jag tänkte på en sak angående en artikel i Dagens Nyheter där Mats Odell framförs som en lämplig kandidat att ta över partiledarposten efter Göran Hägglund i Kristdemokraterna. Detta enligt någon snubbe vid namn Rolf Åbjörnsson som säger att "Odell är en mycket bättre förankrad person i partiet".

Det är säkert sant men samtidigt ganska komiskt. Vem bryr sig om en partiledare är förankrad i partiet när partiet i sin tur inte är förankrat i verkligheten?

Förövrigt, läs http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article8139269.ab

tisdag 21 september 2010

Vänta, demokrati?

Jag tänkte på en sak efter att läst, hört och sett kritik mot de etablerade partierna och deras avståndstagande från Sverigedemokraterna. Besvikelsen och argumentationen mot partiledarnas ställningstaganden brukar ofta handla om demokrati, att det är odemokratiskt att inte vilja samarbetet med ett invalt Riksdagsparti. Detta är enligt mig ganska intressant. Bara får att ett parti hamnar över fyraprocentspärren betyder inte det automatiskt inflytande och möjlighet att förverkliga sin politik.

Att klaga på att Sverigedemokraterna utestängs är lika konstigt som att jag som vänsterpartist skulle gnälla över att allianspartierna inte bjuder in Lars Ohly till diskussioner, vi kom ju också in i Riksdagen. Har man helt glömt bort att, i runda slängar 94% av Sveriges röstande inte röstade på Sverigedemokraterna? I vårt proportionella system är det snarare direkt odemokratiskt att släppa in Sverigedemokraterna än att stänga dessa ute! Vågmästarrollen är ett problem i vårt valsystem, inte en naturlig del av systemet. Att aktivt utestänga ett litet parti från ett oproportionellt stort inflytande är det enda rätta ur demokratisk synpunkt och Fredrik Reinfeldt ska ha all respekt för att han redan i sitt tal på valnatten höll fast vid denna tanke även efter valrörelsen.

Och apropå valrörelsen så finns det ännu en demokratisk dimension i detta. Alla, ja alla etablerade partier slog fast långt innan valdagen att man inte skulle samarbeta med Sverigedemokraterna. Ju närmare valet kom desto oftare ställdes frågan om ett eventuellt samarbete och partiledarna fortsatte kategoriskt att avvisa alla möjligheter till samarbete. Utrymmet detta fick gör att man, åtminstone indirekt, kan se avståndstagandet från SD som en del av de politiska blockens valplattform.
Att Alliansen skulle ignorera dessa runt 49% av de röstande för ett samarbete med SD skulle vara ett stort svek och ett gigantiskt demokratiskt nederlag.

Så nej, det är inte odemokratiskt att ta avstånd från Sverigedemokraterna utan snarare att ta sitt demokratiska ansvar!

PS. Vill man visa sitt missnöje över dom etablerade partierna finns det bättre alternativ. Gratis alkohol och bredare trottoarer till folket nästa val istället för främlingsfientlighet, rösta på Kalle Anka partiet - http://sv.wikipedia.org/wiki/Kalle_Anka-partiet. DS

lördag 11 september 2010

Kan ni förlåta mig Moderaterna?

Jag tänkte på en sak, eller jag kom snarare på en sak idag. Jag har varit väldigt orättvis mot Moderaterna. Moderaterna har visat sig vara Sveriges i särklass ärligaste parti och det är något som bör uppmuntras. Som från djupet av mitt hjärta, förlåt Moderaterna, jag har varit orättvis. Varför detta nu då? Jag har blivit inspirerad av en av Moderaternas fantastiska valaffischer, reklam fungerar uppenbarligen.



Moderaterna använder sig av allas vår favorithelg, löningshelgen. Nu kan förvisso denna helg ha lite olika innebörd beroende på lite olika saker men utifrån egen erfarenhet och en låt av Magnus Uggla associerar jag denna helg med en jädra massa festande. Denna koppling verkar också Moderaterna göra. Den 25:e är alltså en tid av tillfälligt välstånd och välmående där man saknar alla former av självdisciplin, kontroll, ansvarstagande (särskilt ekonomiskt sådant) samt ingen som helst långsiktighet med en nypa egoism och lite dryghet. Den 25:e efterföljs vanligtvis av ånger, fysisk och psykisk smärta samt en trasig ekonomi (talar återigen utifrån egna erfarenheter och Magnus Uggla).

Alla dessa saker kan även appliceras på den Moderata politiken, den är också egoistisk, kortsiktig och när man väl upptäcker sitt misstag är det försent att göra någonting åt det. Effekterna är redan där, precis som den tomma plånboken och nattliga sms i mobilen en grå söndag den 27:e. Moderaterna vågar visa sitt rätta ansikte, en frisk fläkt i den svenska politiken.

Så rösta inte på Moderaterna. Sveriges ärligaste parti har just förklarat att det inte är speciellt smart.

torsdag 9 september 2010

Är inte det osmart?

Jag tänkte på en sak när jag kollade runt lite på Sverigedemokraternas hemsida (jag vet, att det är förbjudet gör det hela så mycket mer spännande). Efter lite snabbt luskande finner jag följande:

"Satsningar på vuxenutbildning, ökad vuxennärvaro och förbättrad studie- och yrkesvägledning i skolan."

"Utbildning och arbete måste löna sig."

"Skolan skall lära ut den verkliga innebörden av demokrati och respekt för andras åsikter, samt stimulera till kritiskt och konstruktivt tänkande och reflektion kring etiska och moraliska frågor. Kritiskt och självständigt tänkande skall uppmuntras – inte bestraffas."

Det finns några fler men ovanstående räcker gott och väl för att fråga en sak. Är det inte väldigt osmart av Sverigedemokraterna att framhålla vikten av utbildning? Relativt korkade idéer från ett "parti" vars hela politiska grund bygger på okunskap.
Men gärna för mig, utbilda er löjliga klick då det kommer leda till att ni helt enkelt tynar bort. Människor med någon form av grundläggande intelligens låter sig inte förföras av främlingsfientlighet.

onsdag 8 september 2010

Ja till Europa...eller?

Jag tänkte på en sak efter att ha sett förra veckans avsnitt av Korrespondenterna i SVT (förbannat bra programserie förövrigt). Egentligen skulle jag ha en länk till programmet från SVT Play men det sket sig helt enkelt. Avsnittet i fråga, som finns tillgängligt till och med den 27:e November berör läskiga tendenser i Europa där högerpopulistiska partier är på stark frammarsch. Detta leder mig in på följande:

Klicka på bilden eller missa målet


Efter folkpartiets många många många flörtar med just högerpopulismen så kan man fundera lite över vilket Europa dom så kallade liberalerna är beredda att säga ja till? Franskt slöjförbud, Sarkozy i största allmänhet, Schweiziskt minaretförbud (Ja, Schweiz ligger faktiskt i Europa), listan på konstiga och motbjudande saker kan göras lång. "Ja till ett tolerant/humanistiskt/icke-rasistiskt/snällt/sockersött/etc Europa" skulle kanske vara mer förankrat i verkligheten. Men va fan, Lega Nord kanske är rätt sköna ändå enligt Björklunds anhang eller? Nu drar ju jag givetvis för stora växlar av denna till synes oskyldiga mening. Ja till Europa... kom igen nu, vem är överhuvudtaget emot Europa? Jag gillar verkligen hur utrymmet att få fram sitt budskap används väl, man har uppenbarligen inget. Ett "ja till Europa" är innehåller ungefär lika mycket värde som ett "Ja till glass" eller typ "Nej till Svenska kärnvapen". Folkpartiets pr folk är kanske inte dom rakaste träpluggen i Billy bokhyllan.

Ganska kul också att dom har en kampanjposter med Tobias Krantz vem det nu är som stolt uttrycker "Sverige ska vinna Nobelpris - inte bara dela ut dem". Vad fan är det för ickefråga? Nåja jag ska inte vara alltför kritisk mot Folkpartiet.
Dom ska ha lite uppskattning för att dom väljer att inte exponera Janne "Burkan" Björklund hypnotiserande glugg under överläppen på alla valaffischer. Ibland får man en paus bara för att bemötas av idiotiska budskap istället för både glugg och tomma ord.

måndag 30 augusti 2010

SD hatar din farmor

Jag tänkte på en sak efter att jag fick Sverigedemokraternas valfilm visad för mig. Den senaste tiden har många av dom etablerade partierna slagits med näbbar och klor för att vinna pensionärernas gunst. Sverigedemokraterna väljer tydligen att gå i rakt motsatt riktning. Partiets valfilm framställer pensionärer tvärt emot vad vi vanligtvis kan koppla ihop dessa med, från kaffebrödstokiga barnälskare till hagalna barnhatare ungefär. Filmen visar en girig tant som krampaktigt och med stort försprång (hon har med största säkerhet fuskat på något sätt)skyndar för att lägga beslag på en saftig bit av statsbudgeten. Vilka är det då som blir lidande av den elaka tantens handlingar? Jo 4-5 mammor och deras småbarn. Tantens girighet är alltså gränslös, hon anser sig berättigad till pengar som skulle kunna göra nytta för tio personer. Fruktansvärt, istället för blöjor, leksaker, mat och så vidare visar alltså Sverigedemokraterna att en stor del av vår statsbudget riskerar att pissas bort så att enstaka tanter ska ges ett överflöd av bröstsocker och bingolotter, fruktansvärt. För småbarn och mot pensionärer!

Skämt åsido, filmen är som väntat vidrig på så många sätt att pi:s decimaler bleknar i jämförelse. Dock så bör man ta varje chans att driva med den "politiska" komposthögen. Jag valde att inte klämma in en länk till filmen. Inte för att jag är så jävla politiskt korrekt som människor med tvivelaktiga åsikter säger att man är när man exempelvis inte irriterar sig på slöjor eller försöker lyfta fram hur uppenbart störda dessa populistiska budskap är (Jan Björklund inräknad. Den typen av argument är ungefär lika givande som att svara därför när någon frågar varför alternativt "I know you are but what am I" på kritik. Sverigedemokraterna är en skamfläck på den politiska kartan och jag ger hellre en Alliansregering fotmassage än ser SD´s smutsiga bakdelar på riksdagens stolar.

fredag 28 maj 2010

Hoppsan

"En invasion av människor väntas till Stockholm under det kungliga bröllopet och polisens satsning är en av de största i landet på många år. Även transportföretagen har förberett sig för den anstormning av resenärer som väntas till huvudstaden. Många har ordnat specialinsatta turer. Men nu, tre veckor före bröllopet, ser resultatet ut att bli en besvikelse." Dagens Nyheter 28/5

Jag tänkte på en sak, var det inte så att alla flaggviftande rojalister var överlyckliga. Stockholms stad skulle tjäna miljoner och åter miljoner på sommarens bröllop, en folkfest utan like som skulle kommas ihåg i eoner.

Det som förhoppningsvis blir ett stort bottennapp säger ändå en del om monarkin i största allmänhet. Bortsett från alla Disneyrelaterade argument om sagoprinsessor så är det "reklam för Sverige" som man som icke-rojalist alltid bemöts med. Kungens betydelse har mig veterligen aldrig någonsin utvärderats, därför saknar nyss nämnda argument all substans. Kan det vara så att bröllopsbesvikelsen är ett exempel på hur meningslös och ointressant en svensk kung är i ett internationellt perspektiv?
Om en såpass stor händelse som en framtida (förhoppningsvis inte) statschefs bröllop inte ens intresserar den egna befolkningen varför kan man då ens hoppas att det svenska kungahuset genererar någon form av intresse utomlands?

Trots ett bombardemang av nukleära proportioner från Stockholms Stad med sitt Love Week eller vad det nu heter, tv4 med sitt familjen Bernadotte för att nämna några få verkar det som om folk inte bryr sig. Jag frågar mig varför, kan det vara så att produkten inte är tillräckligt intressant?

Oavsett hur mycket pengar som satsas på reklam så tvivlar jag på att en marknadsföring av exempelvis Dumle med mögelsmak skulle vara framgångsrik.

tisdag 25 maj 2010

King Kung

Jag tänkte på en sak..

I princip alla samhällsförändringar, i alla fall dom i demokratiskt positiv riktning, har kommit från vänstern och bekämpats av högern. Att vara konservativ är bara tråkigt, politikens svar på att inte byta kalsonger ungefär. Nog om idéhistorisk smutstvätt för att fokusera på den tröttsamma monarkin.

Bortsett från just nämnda konservativa bakåtsträvan så brukar högerns syn på samhällsförändring stavas privatisering. Det är så oerhört enkelt. Vi privatiserar kungahuset! Låt gubben vara statschef, vem bryr sig om det lilla han ändå inte behöver göra, men dumpa apanaget. Det finns garanterat någon driftig, privatskolad ekonom någonstans som mer än gärna tar på sig ansvaret att ragga sponsorpengar istället för skattepengar.

Everybody wins. Dom där fem personer får behålla sin klubb för inbördes beundran, konservativa får behålla sin mögliga symbol, Alliansen får privatisera allmänna (yeah right) institutioner och demokratiknarkare som undertecknat får ett samhälle som visserligen inte är mer demokratiskt men med lite mer pengar över att använda på riktiga saker istället för klänningar till prinsar och prinsessor.

PS. Får en prinsessa ha byxor på sig för Göran Hägglund, en prins får nog inte ha kjol.DS

torsdag 13 maj 2010

4% puckon

Jag tänkte på en sak....

...angående den här pinsamma klicken på runt 4% av Sveriges röstberättigade. Jag talar självklart om den förvirrade skara som tydligen kan tänka sig att slänga iväg sin röst på Sverigedemokraterna.
Ett återkommande argument för detta, något som också också hörs från ”partiets” företrädare handlar om att man vill skydda och bevara de så kallade svenska värderingarna.

Det låter ju väldigt nobelt och fint men när det kommer till den naturliga följdfrågan vilka dessa värderingar är blir det helt plötsligt lite svårare. Det finns ingen som verkar ha någon egentlig aning om vilka värderingar det är som man vill skydda. Ord som svensk, traditioner och så vidare kastas mest omkring i en röra som inte säger någonting alls. Jag gör en ovetenskaplig chansning och gissar att den här gruppen även hör till en majoritet av medlemmarna i Facebookgrupper som ”Ge våra barn en kyrklig skolavslutning”, ”Bevara Sveriges national låt” (fantastiskt namn förövrigt), ”Jag är INTE rasist men jag har mina åsikter” med flera. Det finns en uppsjö av denna typ som ofta helt enkelt har som syfte att visa det fruktansvärda i hur muslimer tvingar alla stackars skolbarn ut ur kyrkan eller förändrar våra ”traditioner” (som ingen fortfarande kan förklara vilka dom faktiskt är). Dessa idéer är inte speciellt nya utan var vanligt förekommande under det glada 90- talet när främlingsfientligheten hade viss utbredning och kommer med största sannolikhet dyka upp under nästa pinsamma period av sådana tankar. Vidare så tvivlar jag starkt på att dessa skolavslutningsmord förekommer överhuvudtaget men om det nu mot all förmodan hänt i någon meningslös kommun någonstans så behöver man inte vara speciellt smart för att inse att det skett på grund av någon mindre begåvad ansvarig som fattat beslutet på grund av okunskap och inte på grund av en minoritets upprördhet som man försöker hävda eller till och med tror, det har som sagt med begåvning att göra. Men åter till ämnet och alla påstådda värderingar. Personligen så önskar jag att mina skolavslutningar inte firades i kyrkan (vilket de gjordes trots att det var på nittiotalet när ovan nämnda vanföreställningar var vanligt förekommande) eftersom att jag tycker att religionen, oavsett vilken inte ska ha någon plats i en persons liv innan denna är gammal nog att förstå och fatta sina egna beslut. Men vänta nu, vad är det jag säger?! Jag delar inte heller det traditionella svenska värderingarna, jag är ett hot mot det svenska samhället. Men jag tror inte att alla desillusionerade Sverigedemokrater håller med om det, jag är trots allt vit och sånt vilket leder mig vidare i mina funderingar.

Att Sverigedemokrater är utseendefixerade framgår väldigt fort (vilket är intressant eftersom Jimmie Åkesson är partiledare) vid samtal med företrädare. Islamofobin i partitoppen är väl dokumenterad efter nyligen nämnda Åkessons smörja publicerades i någon av kvällstidningarna vilken det nu var. Så med okunniga (läs: Sverigedemokratiska) ögon sett är i princip alla utomeuropeiska personer dåliga för Sverige, ”partiet” talar positivt om invandring från länder med liknande värderingar som återigen ingen vet vilka de är.

Apropå ämnet så är ensamkommande flyktingbarn av intresse, man måste somnat under en sten om missade när exempelvis Vellinge skämde ut sig. Upprördheten hos folk när det rör dessa saker handlar om att dom har svårt att se någon i 15- 16års åldern som barn, kan dom inte bara klippa sig och skaffa ett jobb som mina barn under 18 inte behöver göra... Där kom den, den magiska siffran 18, jämnt delbar, körkort, krogen och alla andra fantastiska saker den betyder. Och där har vi det, något som kallas FN´s Barnkonvention som är en liten sak som i princip hela världen förbundit sig att följa. Denna lilla sak stadgar att alla under 18 räknas som barn (något som även uttrycks i Svensk Lag). Sådär, då har vi löst problemet med alla som gnäller på benämningen barn när den tillämpas på en person med mustasch. Själv kunde jag skaffat skägg vid 15 men jag tvivlar på att någon skulle sett mig som vuxen bara för det.

Jag tror att mitt svävande resonemang har kommit närmare någonting ändå, jag slängde mig med internationella överenskommelser och svensk lag så det måste vara viktigt. Jag har berört religion ganska mycket vilket inte är konstigt då SD bygger allt på att alla som inte är vita och kristna, det vill säga muslimer med deras snäva referensram är dåliga. Allt landar alltså vid religion som representant för alla värderingar det pratas om. Dock inte för att ”partiet” representerar kristna på något sätt utan för att man står för islamofobi. Jag läste något om religion i en bok en gång, jag tror att den var ganska viktig och sa någonting om frihet att att ensamt eller tillsammans med andra utöva sin religion. Just ja, det var i Lagboken jag läste detta, under grundläggande fri och rättigheter till och med. Så innehållet i en av våra grundlagar håller inte med Sverigedemokraterna, konstigt. Grundlagarna innehåller väl ändå principerna för hela det Svenska samhället, vissa med rötter från när den moderna demokratin formades i landet. Kan det vara så att jag hittat det närmaste man kan komma en faktisk definition av de Svenska grundläggande värderingarna?! Men hur kan det då komma sig att ”partiets” främlingsfientliga grund strider mot dessa värderingar när de påstår sig vilja bevara dessa?

Det är således ganska enkelt. Sverigedemokraterna går rakt emot de Svenska samhällets Grundläggande värderingar. En röst på Sverigedemokraterna är alltså en röst på någon som faktiskt är ett hot mot värderingarna ”partiets” följeslagare vill slå fast om vilket varken ”partiet” eller anhängarna är intelligenta nog att ens reflektera över.