Kära Göran, jag har en plan

Jag tänkte på en sak efter att som vanligt suttit och funderat på Göran Hägglund, en syssla som upptar ungefär 45% av mitt vakna dygn. Jag tror att jag har, om inte kommit på så i allafall kommit en bit närmare en vattentät plan för allas vårt favorit KD att cementera sin plats i Riksdagen och slippa all fyraprocentig ångest. Men för att komma till slutet måste man börja från början.

Som vi alla minns gick Sverigedemokraternas valtaktik ut på att påstå sig representera samhällets underdogs, en röst för de som var trötta på det politiska etablissemanget, de som tröttnat på Socialdemokratisk-marxistisk indoktrinering, helt enkelt den förtryckta vita mannen. Jag vill hävda att det är kärnan i SD´s framgång ligger. Inte i rasismen utan i det upplevda underläget. Varför tror jag då det? Svaret på detta är väldigt enkelt, det finns väldigt väldigt många fler rasister i Sverige än den lilla grupp som valde att rösta på SD. Vi behöver inte leta länge för att finna exempel på strukturell (coolt vänsterord för typ många) rasism. Titta bara på vår migrationsminister som 1, utvisade EU medborgare som tillhörde en specifik grupp 2, i strid mot den fria rörligheten 3, och kom undan med det eftersom att gruppen i fråga är socialt accepterad att hata. Detta är således en 1, bestraffning baserad på kultur alternativt etnisk basis 2, samtidigt som det strider mot den fria rörligheten inom EU, något som varje påstådd liberal borde hålla hårdare i än snoppen under en ensam söndag. Slutligen också 3, som säger sig självt, det är okej att bete sig illa mot gruppen i fråga så det var bara att köra. Således en händelse som visar på förekomsten av rasism även i det politiska etablissemanget, detta utan att ha nämnt Jan Björklund en enda gång vilket i sig är en bedrift. Vad var då poängen med denna utläggning? Jo detta är belägg för att det i större utsträckning var den iklädda rollen som underdog som gav SD röster. Vill man vara rasist finns det andra alternativ som passar bättre eftersom att man inte vill städa hemma eller kanske vill ha en stor chokladmuffins varje gång man fikar och inte bara på fredagar. Rut och restaurangmoms väger helt enkelt lite tyngre än att hata människor med annan hudfärg, priset på en black and white är lite mer centralt i vardagen än hotet från islam liksom. Så Sverigedemokraterna är egentligen inte underdogs överhuvudtaget, rasismen är ju jättevanlig. Så om inte rasisterna är underdogs vilka är det då? Kristna såklart.

För att återta (läs: få) en ordentlig plats i politiken ska KD således inte fokusera på att attrahera kristna väljare, KD ska ta över rollen som politiska underdogs från SD. KD har visserligen varit stora en gång i tiden men det kan man ignorera då det inte är direkt på politiska grunder utan snarare så att Alf Svensson är det närmsta en bullmormor svensk politik haft, han är förövrigt den person efter Patrick Stewart (Star Trek, X-Men etc) som sett mest lika ut under längst tid. KD har alla förutsättningar att bli underdogs på riktigt eftersom att dom är en liten grupp, ingen tar dom på allvar samt att dom egentligen inte har något att göra i Riksdagen (KD,s existens beror på Moderata stödröster). Hur ska KD då gå till väga? Svaret är enkelt. Göran Hägglund borde inte vara alltför ovan med tillvägagångssättet då han redan lånat ”verklighetens folk” från Sverigedemokraterna. Det enda han behöver göra nu är att ta steget fullt ut. Börja använda er av alla andra spännande epitet som högerpopulismen svänger sig med, kulturvänster/PK/Sossemarxister och allt annat som folk på Flashback använder. Efter det borde allt gå som på räls, ingen tror ju faktiskt på det ni tror (till skillnad från Jimmie och hans anhang) så att etablera sig som underdog tar typ en förmiddag och ett pressmeddelande. Lyckas ni med detta kommer ni helt enkelt att kunna plocka röster av SD på ett mycket mer effektivt sätt än alla andra kulturkonservativa flörtar (ännu ett coolt vänsterord, typ gammalmodiga) ni använder er av. Och eftersom det finns fler rasister som gillar bullar än vad det finns kristna så kanske ni till och med lyckas slå ut Jimmie och hans entourage ur Riksdagen. Då får ni dock vara försiktiga så att inte etablissemanget gör er PK igen i sina eftervalsanalyser men det löser ni då med lite gammal hederlig gudsfruktan och krav på morgonbön!

Puss och Kram